Vaxholms kyrka

Vaxholms kyrka är belägen i Vaxholms centrala delar. Den är ritad av Olof Tempelman och Carl Fredrik Adelcrantz i nyklassicistisk stil för att ersätta den tidigare mindre träkyrkan som byggdes 1644 när Per Brahe dy donerade medel till kyrkbygget. Efter ca 100 år ansågs träkyrkan vara oreparabel och den revs. Staden fick vara utan kyrka i många år. Grunden lades på 1760-talet, och byggnadsarbetet blev långvarigt p g a att pengarna till bygget förskingrades och söps bort. Det var stor osämja mellan de som skulle bygga och efter en allmän kollekt till garnisonen i Vaxholm kunde man bygga klart. Invigningen ägde rum först 1803. De insamlade medlen räckte heller inte till att bygga det planerade tornet. Tanken var att senare bygga till detta, temporärt uppfördes en klockstapel i trä, vilken fortfarande finns att beskåda. Kyrkan uppkallades efter konungen och benämndes Gustav Adolfs kyrka. Gudstjänstrummet är en vitputsad sal, orienterad i öst-västlig riktning med grunda sidoskepp. Kyrkan täcks av ett mansardtak, valmat åt gavelsidorna. Sakristian byggdes till 1896, då södra ingången igensattes och rundbågiga fönster sattes in i korgaveln. 1962 utbyttes plåttaket mot ett i koppar. Den välbevarade interiören täcks av ett kassettak.

År 1760 lades grunden till den nuvarande kyrkan. Sverige var ett fattigt land vid denna tid så det var svårt att få fram pengar till kyrkbygget. Trots kollektinsamling i landet räckte inte pengarna till uppförandet av det ståtliga torn som arkitekterna C F Adelcrantz och Olof Tempelman tänkt sig. Först 1803 var kyrkan färdig och fick namnet Gustav Adolfkyrkan efter de kungar  som regerade under byggtiden, nämligen Gustav III och Gustav IV. Istället för torn finns en klockstapel i trä med kyrktupp och tre klockor.

Sevärt
Kyrkan är byggd i nyklassisk stil. Kyrkorummet är stort och öppet med ett grunt tvärskepp med plats för ca 450 personer Det vackra målade korfönstret föreställer Den gode Herden och utgör altartavla. Dessutom finns två gamla målningar: Kristus nedtages från korset, som är en kopia av en Rubenstavla, samt Den törnkrönte Kristus.
Det står en Kristusskulptur i trä från 1600-talet i koret. Den kallas Kristus Smärtomannen (han bär fram sina förböner för människorna inför Gud). Det finns också ett exemplar av nattvardssilver som tillhört Östgiöte Tremänning Regemente. Dessutom finns många vackra mässhakar. Den äldsta är från 1700-talet och den yngsta är tillverkad av textilkonstnärinnan Ulla Parkdal 1998, som även har gjort ett av våra vackra bårtäcken. I glasmontrar i sidoskeppen finns modeller av två roslagsbåtar, en skötbåt och en storöka.

Orglar
Orgeln är byggd år 1908 av Setterqvist & Son. Den har restaurerats och byggts till vid ett par tillfällen, bland annat i samband med senaste renoveringen av kyrkan. I kyrkans kor fi nns också en kororgel. Den inköptes 1979 och är byggd av Nils Munck Mogensen.

Dopfunten
Från sent 1300-tal och gjord i gotländsk sandsten, skänktes till Vaxholm från Riddarholmskyrkan troligtvis runt 1677.
I mitten av 1700-talet byggdes Blynäsgården som kommendantbostad i Vaxholm, 1835 övertog kommendant Panchen, chef för Vaxholms fästning, Blynäsgården och tog hem dopfunten till trädgården. Då hade den redan flyttats ut ur kyrkorummet och fanns kanske i ett skjul eller förråd på kyrkogården.